DIABETESDAG 2

Dag 1: Vad är diabetes? Hur reagerade jag?
Dag 2: Behandlingen av diabetesen samt vanliga frågor jag får
Dag 3: Träna och äta med diabetes
Dag 4: Nätterna med diabetes?
Dag 5: Skola med diabetes
Dag 6: Varför just jag? Acceptera sjukdomen!?
Dag 7: Kläder, blåmärken samt det värsta man kan säga till en diabetiker
Dag 8: Utomlands med diabetes samt sommar med diabetes
Dag 9: Vad är dåligt och bra med diabetesen?
Dag 10:Hur det känns just nu och varför
 
Eftersom att jag saknar insluin så behöver jag ersättning för det. När jag fick diabetes använde jag sprutor. Två till tre olika. I början körde jag på 2 st olika. Nattinsulin (Levermir) och matinsluin (NovoRapid). Levemiren tog man i benet och 2 gånger om dagen. Varje morgon klockan 8 och varje kväll klockan 7 tog man denna spruta i framsida lår. Det gjorde galet ont nästan varje gång och jag hade massa blåmärken där. NovoRapiden tog man till varje gång man åt mat eller om man hade ett högt blodsocker. Alltså 8-10 sprutor om dagen, dessa tog man i magen. Men etersom jag alltid har haft sådant problem med mina blodsocker så fick vi ta en till extraspruta. Så jag tog 3 olika sprutor. Den trejde sprutan heter Actrapid och denna tog jag varje kväll kl 8. Så det blev ganska jobbigt. Sen dessutom så leder ju svajiga blodsocker till att man behöver testa sig oftare (som ett stick i fingret ((men jag är så sjukt nålrädd så jag fick ångestattacker och hyperventelerade varenda gång jag skulle testa mig så jag fick börja testa mig i armen istället)). Vi räknade ut att jag tog 18 st blodsocker test varje dygn. Dag och natt. Vilket ledde till att mina diabetesläkare reagerade på mig. Jag tog TRE olika sprutor ungefär 11-15 sprutor varje dag och testade mitt blodsocker 18 gånger om dagen! De sa att detta inte var normalt. Jag visste att jag skulle få en inslunpump någon gång men jag trodde det skulle dröja några år. Sen dessutom så hade jag sett i tidningen en vecka innan jag var hos läkaren att om några år så kommer det att komma ut sensor på markanden. En senor var en sak som testade blodsockret automatiskt varje 10 sekund. Läkarn sa att de var tvunga att se till att jag skulle få en pump -och det fort! Men de sa även att de kunde fixa en sensor till mig! Jag var den gladaste personen på hela jordklotet!! Jag skulle få slippa ta en massa sprutor och slippa testa mig 18 gånger om dagen utan bara 4-8 gånger! Pumpen behöver man byta var 3:dje dag och sensorn var 6:de dag.
 
Sprutorna:




Pumpen


Sensorn
Jag sätter dock min sensor och pmp på ryggen eftersom jag inte har inte har tillräckligt mycket fett på magen så då kommer nålen rakt in i musklerna och då gör det gaaaalet ont!
 
Vanliga frågor som jag får är:
 
Hur kan du ätit så mycket socker så du fick diabetes?
Den frågan gör mig bara arg! Skitarg! NEJ JAG HAR INTE ÄTIT FÖR MYCKET SOCKER! Jag vet att det inte är personen som frågars fel, man behöver inte kunna allt om diabetes om man inte har det. Men svaret är nej jag har inte ätit för mycket godis. Jag har typ 1 och den får man utan andledning. Det är typ 2 som man år när man är gamal eller är överviktig. 
 
Gör det ont?
Svaret är ja. Jag brukar säga att det inte gör ont, men det gör det. Det gjör dock inte ont att testa sig i armen om man inte typ träffar en nerv eller blodkärl men det gör man typ bara var femte gång så jag är inte rädd för att testa mig. Men att sätta in pumpen! Det gör galet ont! Det känns ungefär som att ta en spruta i armen. Jag är alltid jätterädd innan mamma eller pappa ska byta den på mig eftersom jag vet att det kommer att göra ont. Sensorn som har den längsta nålen är faktiskt den som gör minst ont! Konstigt! Den känns inte alls ofta, kanske bara en gång i månaden eller något. Fast ibland så fasnar mina byxor i sensorn så att nålen åker ur kroppen och då gör det ont!!
 
Är det jobbigt?
Klart det är jobbigt! Men jag har inget att jämföra med. Jag minns inte hur det var innan jag hade diabetes så jag har inget liv att jämöra med. Jag kan ju jämöra med andra men det vill jag inte för att jag vet att de har det bättre än mig och då blir jag bara ledsen. Men det går lite upp och ner. En vecka kan jag vara nära att bryta ihop i skolan medans andra är helt awesome! Men det beror på vilka blodsocker jag har haft under dagen. Humöret beror på om jag har haft bra blodsocker på natten så jag har kunnat sova eller om jag hat dåliga och legat vaken halva natten.
 
Är det inte läskigt att ta sprutor?
Nej. Jag har vant mig. Jag lärde mig väldigt väldigt fort att inte vara rädd för nålar så länge de inte rör mina fingrar. Jag tog min första spruta redan dagen efter jag blev inlagd på sjukhus. Men jag tycker dock att vanliga sprutor som man tar i armen är sjukt läskiga! Och nät dom tar blod från armväcken är också jätteläskigt!
 
Kommer du ha diabetes hela ditt liv?
Ingen som helst aning! Just nu känns det som att jag kommer ha det under en lång lång period framöver. Jag vet att forrskningen går frammåt och de fort men just nu känns det inte som att den kommer att försvinna. Men medicinen blir bara bättre och bättre. Forskarna håller just nu på att testar olika tabletter som ska förhindra höga och låga blodsocker. Men de tror att de ska komma ut på marknaden om ca 5 år...
 
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback


Info om bloggen
Själva innehållet i rutan här...